Inga har synts till vid en återvinningscentral på Ingarö, Stockholm i det som framgår som sex månader. 

Hon uppmärksammades av en tjej som gjorde ett inlägg på Fb för att söka ägare och hjälp då katten såg ut att ha ett skadat öga. Flera försök har gjorts att fånga in henne. Men igår så lyckades det antagligen pga att Inga var så svag. 

Hon åkte till ett djursjukhus i djurambulans. Hon var omärkt. 

I Ingas fall så åkte vi in till sjukhuset efter vi ringt och sagt att vi tar betalansvar. De hade inte undersökt henne ordentligt då eftersom de hade fullt upp på akuten och prioriterade efter tillstånd. De sa till mig att ögat såg skadat ut. 

När vi får träffa Inga så ser vi att hon ser ut att ha mycoplasma i ögonen och hon är väldigt snuvig. Hon rosslar när hon andas och hade precis kräkts. Hon var jättemager, 2.7 kg. Hon hade en något lägre hjärtrytm. Hon såg verkligen lidande ut. Veterinären ville avliva där och då. Hen trodde på lunginflammation. Vi ville först ta blodprov för att se status på organen. Det såg bra ut. Lite högt socker och låga njurvärden antagligen pga avsaknad av muskler. Vi sa att vi ville ge henne en chans för många gånger piggnar de på sig efter dropp och vila. De skulle röntga för att kolla lungorna så vi kunde starta behandling om det var lunginflammation.  Hon skulle få syrgas. 

Precis när jag parkerat hemma så ringer veterinären och säger att de röntgat. Det var inte lunginflammation. Snarare kunde de se en stor massa som tryckte på hjärtat och även luftstrupen. 

Åkte in igen för att kolla röntgenbilderna och vara där när/om hon skulle somna in. 

Det var ingen tvekan när vi såg bilderna. Lilla pluttan har gått länge med detta. Det fanns inget att göra. Det gick inte att behandla. Nu skulle hon få somna och slippa lida. 

På den lilla tid vi fick tillsammans så berörde hon oss djupt i hjärtat. Hon var så bedjande i blicken för att få hjälp. Nu fick hon hjälp. Hon fick kärlek av oss när hon somnade in. Hon slapp dö ute, själv, i plågor. Jag tror hon hade dött den natten om hon hade vart kvar ute. Hon var så svag. 

Lilla finaste Inga, sov gott och vila i frid. För evigt saknad och för evigt älskad av oss.